Luft

Vi bränner, förstör
Vi förgör allt vi kan
när vi kan
för att vi kan
För att vi måste
För att vi inte har något annat
För att vi hatar
för att vi älskar
För att vi känner
för att vi inte känner

Flyr ifrån verkligheten
men vem säger det är fel
Mitt är inte ditt och har aldrig varit ditt
Låt mig vara ifred
Jag går inte i bitar
Jag är i bitar

Du frågar inte
"var är din moral,
vart är ditt förnuft,
vart är din själ?"
För du kanske vet nu
att jag inte har någonting kvar

Allt som var
som kunde bli
som aldrig blev
som aldrig var
som aldrig är
Borta
Luft
Giftiga ångor
Andas inte

Total förstörelse
Total förgörelse
Ingen skam
Ingen ånger
Det är överspelat
Jag kan det utantill
Strunta i allt
allt struntar ju i dig

Låt mig vara
Kom inte nära
Jag hugger dig
Bort, gå din väg
Lämna mig ifred
med mina bitar
trasor och ensamhet

Jag är inte värd din tid
någons tid
någon tid
Och ingen vill ha den
Så bort, jag låter dig inte
komma nära
Bort, förstår du inte
jag är ingen
ingen är jag

Slösa inte tid på luft
Slösa inte tid på mig
Men vem pratar jag med
ingen pratar ju med mig
de vet ju
att jag är luft

.

 

Mål, snarare krav

Karaktärerna i Skins har seriöst mitt drömliv. Minus alla bråk, men resten är verkligen så som jag önskar mitt liv såg ut.

Någon gång, om typ hundrafyrtioåtta år antagligen, eller mer, så planerar jag att ha lyckats med lite mål jag har. Men jag är realist och det kommer antagligen inte bli någonting utav det. Men jag ger inte upp ändå. Man måste försöka när man kan.
Jag vill byta frisyr och klädstil till något som verkligen är jag, få ordning på mina satans ögonbryn som aldrig vill som jag själv vill och gå ner massor i vikt. Det är mina största och viktigaste mål i livet. Sen kan jag dö som en bättre version.

Helt orimligt är det ju inte heller. Men allt är emot mig och jag får aldrig det jag vill. Jag blir aldrig nöjd, det finns alltid något extra man kan göra, ständigt förbättra sig. Men när hjärnan är halvdöd och allt är skit så tar det dubbelt så lång tid att göra någonting. Men jag ger mig inte, jag måste.

Min midsommar


Solnedgång 20 juni.

Kom hem för en liten stund sedan. Zelda och Angel blev glada och jag har saknat dem! Även om jag bara varit borta en dag så är det jobbigt, dem är ju mitt allt.

Jag sov jättedåligt inatt. Vi gick och la oss vid halv fyra men jag kunde inte somna förräns mycket senare. Fick dela säng med syster och jag tycker det är så himla jobbigt att sova med någon annan. Innan syster somnade hittade hon två utav mina gamla "Mina vänner" böcker man hade för hundra år sedan, ni vet sådana ens vänner ska skriva in lite svar på frågor, som bästa egenskap, idoler, vad man hade tagit med sig om man hamnade på en öde Ö med mera. Jag hade skrivit i två profiler som var av mina gamla kändis förälskelser och tydligen hade jag skrivit varsinn dikt till dem. Det var ju inte lovligt pinsamt. "You're so cute I could puke." Ärligt? Haha. Syster skrattade massor och jag hade skrattat så mycket efter allt roligt att läsa att jag hade ont i magen. Böckerna var från 2001 och 2004 så det var herrans många år sedan. Men det är lite roligt med sådant. På min systers profil hade hon svarat på frågan "Vad tycker du om mig?" alltså om mig, eftersom det var min bok, och hon hade svarat: "Jag tycker ingenting om dig. Du är stans största diva." Vi höll på att skratta ihjäl oss, för jag har då aldrig varit en diva, haha.

Jag hade en ganska fin midsommar ändå, även om det aldrig kan vara bra i den bemärkelsen då måendet är som det är, men det är fint ibland att spendera tid med de nära.

Fick med mig jordgubbar och doughnuts från mormor så jag tänkte äta lite jordgubbar senare. Det är gott.

Ha det fint, allesamman.

Morgondagen

Imorgon är det, som ni nog alla vet, midsommar. Mamma kommer och hämtar mig klockan tio, sedan tar vi vägen mot Göteborg och mormor där vi ska hjälpa henne lite hemma och sedan äta lite mat.
Efter mormor ska vi åka tillbaka till stan för att fira midsommar hos mamma och Tommy. Tommys mamma och ena son kommer även förbi och så kommer syster dit också. Det blir middag (mat igen, ugh) och sen ska jag och syster sova över. Det blir nog roligt!

Tråkigt nog ska det regna och åska under morgondagen men jag hoppas det inte blir allt för regnigt. Vill gärna inte få håret förstört och blöta kläder när man ska vara borta.

Jag skriver först på lördag igen, så ha en fin midsommar allihop!

Lyckat blodprov

Blodprovet gick förvånansvärt bra. Jag fick bedövningssalva en halvtimme innan och det gjorde att panikångestkänslan vid själva processen inte fanns, eftersom jag aldrig kände nålen. Det är inte det att jag är rädd för att det gör ont, men att känna nålen in i huden triggar igång tankemönster att någon gör mig illa och det är det som gör att jag blir så rädd.
Men nu gick det på ett stick, tack och lov, och det blev fyra kolvar blod. Sjuksköterskan på psykosmottagningen är jättesnäll och go vilket också bidrar till en lugnande känsla.
Hos psykologen gick vi igenom en ångestkurva, hur det ser ut hos de flesta människor när de möts inför en fobi de har. Den stämde inte riktigt med hur jag upplever det men psykologen sa att det är nog så för att jag konstant har ångest och en person utan det upplever det så som kurvan. Det var i stort sett det vi pratade om på dagens besök.

Imorgon ska jag hem till mamma en stund, tänkte se om jag kan få någon färg eftersom jag är så blek och jag tycker om brun hud, även om jag har ganska svårt för att få färg. Mest för att jag inte har något tålamod och blir rastlös av att sitta eller ligga still för länge. Den enda färg jag fått i år är på axlarna men det syns knappt. Sist jag var hemma hos mamma hade jag linne och då blev jag illröd på kvällen efter solen, men den färg som blev av det är nästan borta. Får även fräknar på näsan när jag solar, något jag alltid hatat förr men nu bryr jag mig inte så mycket, det kan vara fint ibland. Jag tycker det är jättegulligt när andra har fräknar men jag har alltid avskytt mina egna. Man lär sig med tiden, ibland.

När jag kom hem ifrån psyk dammsög jag och duschade. Klumpig som jag är råkade jag raka över mitt brännsår på vaden och fick lite panik när jag insåg vad jag gjort. Tur var blödde det knappt och såret har läkt i en vecka nu så det är ingen blåsa kvar utan bara ett sår och tids nog läker det helt och blir ett ärr det också. Men vaderna är inte så fina, det är där jag har värst ärr och de är inte så diskreta av sig. Men jag ser ju dem varje dag så jag tänker knappt på dem, de bara finns där.

Jag har ingen aning om vad jag ska hitta på nu, har huvudvärk idag igen och är ganska rastlös. Kikade på ett par avsnitt av Relic Hunter förut men nu är jag inte så sugen på att se mer idag. Kanske fortsätter se på Skins, är på säsong 6 nu. Måste ändå säga att säsong 3-4 är bäst i serien och 1-2 på andra plats. Det är något speciellt med karaktärerna i dem.

Ska nog lägga mig tidigt ikväll, eller ja, tidigare än mitt på morgonen. Huvudvärken kanske gör det lite lättare att somna, hoppas jag.
Skriver vid ett senare tillfälle. God kväll.

Drömmar

 

Ta mig härifrån


 I decided long ago
Never let your loved ones know
Who you really are

People want the truth but never want the scars


Tro vad du vill om mig
Ingen vet vem jag är och ingen kommer någonsin veta.